Eller hur säger man dirndl i bestämd form? Das dirndl kanske är bättre. I vilket fall som helst kommer här bilden på klänningen jag sydde till Storasystern till oktoberfesten härom veckan. Jag blev väldigt nöjd och hon var så gudomligt söt i den med håret i flätade kringlor. Helt ljuvlig. Jag tog tyg som jag hade hemma. Jag köpte tyget på superrea i somras, jag tror inte att det är 100% bomull, det känns inte så. Jag valde ut två olika kombinationer av tyger och Storasystern fick själv välja. Till förkläde tog jag en gammal kjol. Volangen nedtill fanns på kjolen så jag bara fållade sidorna och sydde på ett knyband.
För första gången har jag testat att sy passpoaler. Det har stått på min "attgöra2013-lista", och nu har jag gjort det. Jag är lite besviken över att jag missade att göra det på min klänning som jag sydde i våras. Men nu fick jag i alla fall sy det på Storasysterns. Det blev himla fint tycker jag.
Det var roligt att Storasystern var så nöjd med sin klänning. Det syntes verkligen hur fin hon själv tyckte att hon var. Och att hon tyckte att det var roligt att klä ut sig, även om den är så fin att hon skulle kunna ha den annars också, tycker i alla fall jag. Det var många som hade ansträngt sig med kostymer. Jag hade ju inte sytt något till Lillebror, tyvärr. Men jag var väldigt osäker på hur han skulle ta emot ett par lederhosen och dessutom hade jag inte tid och ork. Men några dagar innan festen berättade min far att han fått låna en liten tyrolerhatt av grannen, och då började jag fundera. Jag tog med ett par helt vanliga shorts, en rutig skjorta och ett par snygga svarta skor. Pappa tog med hatten och mamma tog med hängslena som hör till leksandsdräkten. Lillebror gillade hatten, men ville först inte ha något annat. Han fick bestämma helt själv så klart, men när alla andra började klä om, ja då ville han så klart också. Han var också helt otroligt söt i sina hängslen och sin lilla hatt. Tyvärr har jag inget bra kort på honom som jag kan lägga ut, så ni får tro mig på mitt ord. En mycket lyckad fest, tyckte vi alla. Det enda missödet var att jag bara lyckats få med mig en sko till Storasystern, så hon fick gå i sina rosa kängor. Men det gick bra det med.
